fiskbulle

Allt som händer i världen sätter spår. Hos mig, jag erkänner. Världen skrämmer mig, ska man behöva misstro varenda kotte man träffar, oavsett om det är ett okänt eller känt ansikte... ska det behöva vara så att jag hör av mig till någon i min omgivning huruvida min dag ser ut; när, var, hur jag ska flytta mig? Helst exakta tider, vilka kläder jag har på mig, vilka jag har delgett den här informationen och vilka sidor jag varit inne på internet. Det är läskigt, det är som en klump. Jag som älskar att vara ute och gå med ipoden som sällskap, kan nu inte göra det utan att kontinuerlig kontakt med omvärlden? Nej, det är ingen som tvingar mig men jag är faktiskt rädd. Vart är världen på väg?

Vi var iväg med kidsen idag, vi gick igenom det ökända området i förorten när M, 9 år börjar prata om att i det här området bor mördare och massmördare. Visst, det här området är möjligen förknippat med en viss kriminalitet men det skrämmer mig ändå... Det är bra att barnen är medvetna om att alla i dagens samhälle inte är genomgoda men samtidigt tas en stor del av friheten ifrån dom. Många av de här barnen bor i området och kanske inte får röra sig obehindrat i området, en del kanske får men inte vill. För de här barnen är medvetna om vad som händer i världen. Jag vill inte att dagens barn ska förknippa sin barndom med data- och tv-spel bara för att de ansågs vara "ofarligt" då massmördare kunde härja fritt överallt. Kan inte dagens barn få cykla iväg, njuta av livet och bara få leka?

det blev glass. jag vågade mig prova på en ny cornetto, medan L. höll sig till sin gamla vanliga. vi tog även en promenad och kollade vart vi vill bo, och vart vi inte vill bo. inser själv att jag är sjukt kräsen och antagligen kommer att ha svårt att hitta de perfekta. men vem vill egentligen nöja sig med det näst bästa när man kan få det bästa?

nu ska jag fortsätta skriva min examination, och försvinna in i utvecklingspsykologins-värld, sen blir det sängen. var ju uppe tidigast idag och började min karriär som golfproffs. pappa har ett lära-mig-spela-golf-projekt, egentligen tror jag mest att det är för att han vill att jag ska inspirera och övertala mamma sen. vad han inte vet är att hon betalar alla mina kommande golfkurser till de gröna kortet (om det någonsin blir aktuellt) för att slippa spela själv. jag är mutad. men det var sjuktkul, vill joina igen så snart tiden finns.

yes. ett steg närmare det underbara... i fredags damp det ner i brevlådan, mitt studieuppehåll bev beviljat. jippi, och jag behövde inte ens köra med någon snyftar-lögn-historia om att jag måste fly sverige ett tag för att allt är så jobbigt. så nu är allt grönt, tjänstledigheten är så gott som godkänd och jag kan med gott samvete ta en tripp runt jorden.

nu ska jag träffa L. ryktena säger att det blir en glass-utflykt?

jag är trött. skulle vilja sooova massor, men knäppt det där eftersom jag sov mycket inatt. jag var iaf duktig nog att ta mig till gymmet, och trampa mina 28'.
jag borde börja med min examination på allvar, bara stolpa ner lite.. vill inte att det blir som det brukar bli för mig, att jag börjar tidigast två dagar innan den ska va inne. en dålig vana som ska brytas.
nu ska jag leta mat, plugga och ikväll blir det jobb. är såå sugen på att sjukanmäla mig, för har verkligen inte lust. men mitt samvete nyper mig hårt i armen.

ibland är jag väldigt oförstående. eller kanske inte. men det gör ändå ont att höra! får försöka bättra mig..

nu blir det snart iväg till systemet för att köpa något drickbart till kalaset ikväll då aprilbarnen ska firas. kanske kan jag tvinga med L. på smoothieutflykt och ev. muta henne med en chokladboll?