man blir som man umgås
ibland blir jag orolig för mig själv, jag börjar bli dement (man blir som man umgås?). jag tappar bort de mesta nuförtiden och har sjukt dålig koll på mina grejer. det skrämmer mig, för förr (när jag var ung?:) ) hade jag alltid järnkoll... skulle önska att jag kunde klistra på träningskort, nycklar, telefon, plånbok, träningskort, busskort på mig sjäv för då skulle jag bara ha mig att hålla reda på. och det tror jag att L. skulle klara ypperligt?
imorse vaknade jag tiiidigt, så har hunnit träna, lekt på bolaget och nu intagit frukost/lunch. nu ska jag leka med ett stycke flyttkartong med böcker och köra första kartongen till S. den här kartongen är en sån som jag inte har tänkt öppna förrän jag flyttar igen (alltså efter vår resa) och det känns lite skumt att tänka att de här grejerna kommer jag inte se förrän jag åkt ett varv runt jorden...?
imorse vaknade jag tiiidigt, så har hunnit träna, lekt på bolaget och nu intagit frukost/lunch. nu ska jag leka med ett stycke flyttkartong med böcker och köra första kartongen till S. den här kartongen är en sån som jag inte har tänkt öppna förrän jag flyttar igen (alltså efter vår resa) och det känns lite skumt att tänka att de här grejerna kommer jag inte se förrän jag åkt ett varv runt jorden...?
Kommentarer
Trackback