fiskbulle

Allt som händer i världen sätter spår. Hos mig, jag erkänner. Världen skrämmer mig, ska man behöva misstro varenda kotte man träffar, oavsett om det är ett okänt eller känt ansikte... ska det behöva vara så att jag hör av mig till någon i min omgivning huruvida min dag ser ut; när, var, hur jag ska flytta mig? Helst exakta tider, vilka kläder jag har på mig, vilka jag har delgett den här informationen och vilka sidor jag varit inne på internet. Det är läskigt, det är som en klump. Jag som älskar att vara ute och gå med ipoden som sällskap, kan nu inte göra det utan att kontinuerlig kontakt med omvärlden? Nej, det är ingen som tvingar mig men jag är faktiskt rädd. Vart är världen på väg?

Vi var iväg med kidsen idag, vi gick igenom det ökända området i förorten när M, 9 år börjar prata om att i det här området bor mördare och massmördare. Visst, det här området är möjligen förknippat med en viss kriminalitet men det skrämmer mig ändå... Det är bra att barnen är medvetna om att alla i dagens samhälle inte är genomgoda men samtidigt tas en stor del av friheten ifrån dom. Många av de här barnen bor i området och kanske inte får röra sig obehindrat i området, en del kanske får men inte vill. För de här barnen är medvetna om vad som händer i världen. Jag vill inte att dagens barn ska förknippa sin barndom med data- och tv-spel bara för att de ansågs vara "ofarligt" då massmördare kunde härja fritt överallt. Kan inte dagens barn få cykla iväg, njuta av livet och bara få leka?